Hej och hå!!

 Men, jag trodde den var borta men icke, skulle de inte lägga ner denna bloggportal eller nåt?

Livet har fortsatt, visst är det förunderligt?

Mamma är död, hundarna med och vi har flyttat till

stora staden. 

Mycket har hänt och jag hoppas det hamnar sig så att jag kommer ihåg att fortsätta skriva en rad eller två då och då.

Växthuset

inplastad och klart så nu

Kan kylan komma, bäst den vill!

Strävan.

Lägg en vila nära intill
det som gror och
utav färger sprakar
så ska jag vänta hel dag till natten
som jag sedan vakar

för om vår tittar fram vill jag vara där
jag vill stiga med värmen och ljuset
och jag ska vara den första som
välkomnar våren i huset.

För vintern har varit så
oändligt kall
så mycket rimfrost har målat mitt fönster
mina fingrar har följt det som dolts inför blick
jag har aldrig förstått dess mönster

Men det som lever och gror
här intill
det som växande mot solen når
dem vill jag hålla hjärtat tätt mot
det är ljuset som levnaden får

Tid

Den där tiden. Ibland rusar den på och man lixom inte märker det. Orden hovrar inuti men inget kommer ut. Man stillnar i dessa sekunder, minutrar och månader.

Det har vart en okej sommar, med mycke vila.

Och det har vart Christoffers Min stora dag Vi hade det så härligt och spännande med havsupplevelser, historia, hisnande magpirr, åsknedslag, jordbävning men framförallt det att vara tillsammans, finnas! Den där resan hade vi aldrig kunnat gjort utan min stora dag och jag är så så tacksam.

Konfunderad..
Det dära med doktorer och sånt, man blir ju ba
Helknäpp!
Var ju och höll mamsen sällskap och fick minnesförlust, tinnitus yrsel och illamående vid två tillfällen och även helgen efter. Duktig som jag är för jag ju till doktorn och slutsatsen blev: är du besviken över att du inte fått någon diagnos??
( de kunde ju int givetvis komma på vad det var)

Besviken?

Nä, men spyless .

Nåja strunt samma. Dagarna rullar på och det blir kallare och kallare, ser fram mot många promenader så länge det krispigt kalla inte blir för kallt bara.

Kramen &pussen.

glimT

Säg är allt det vita i vingar,
ett slöjdis fast i en annan form
En tanke fångad i skyars rymd,
om någon vi tycker om.

Är rörelsen lik en kram i sin början,
en tvekande mjuksam våg
Vaksamt trevande, härligt rusande
När den kom var det kanske änglavingar
vi såg.

Pudrar vitt över tankens sfär,
det kalla som väntar vår rund
Ändå gläds jag åt den svindlande tanken,

i kylan i denna kvälls mörker en stund

Hej och hopp, ny morgon och det är ju för väl att de dyker upp i en jämn ström.
Uschdag i går. Ludden blir jättemobbad i klassen så han blir hemma i dag. Det ska vara samtal i klassen och lärarna ska ha möte med rektor.
Huvva stackarn. Bukmigränen har accelerat så nu blir det barnmotagningen och lika bra det, då blir ju ungen utredd ordentligt.


Ikväll blir det att åka till mamsen, jag ska ju vara där över helgen då pappa ska åka till stugan för lite vinteriordningställande och välbehövlig vila. Det tär ju på krafterna lite, mammas cancer. 

Vi ska då ha det mysigt och skämma bort oss med kräftor och annat gott, hoppas bara inte att det händer något, det har ju typ vart skytteltrafik halva året dit för henne. Fina mamsen.

Övriga familjen får klara sig själv under helgen, jag hann ju åtminstone se gubben ett dygn den här veckan.

Nogskrivet för idag. Puss ❤

Drygdag

Idag är man segare än segast. Som en malen
gammal pölsa. Hasar mig fram i snigelfart för
de nödvändiga hushållsgöromålen.
Sånna härna dagar är ju givetvis de som ska ringas och bli ringde på, vet knappt vem jag pratat med.
Då är det tur att jag är gräsänka och kan slänga mig i soffan med total kontroll över kontrollen, vilket i sig är det enda jag har koll på idag,
Man ska vara tacksam över det man kan vara tacksam för tänker jag 😂

Jord.

Sänker mitt jag mot ditt,
Att hållas, ömkas och vila.
Moder din hamn där jag ankrar .

Jamen så är det fredagen efter den där 13, vad
kan matcha det liksom?
Inga otursvurpor, ohyggliga olyckor
brända chanser och förhoppningar men
sanningen är att den här Fredagen
är lika bra som den förra eller bara
Helt normal, lixom.

Det, det är så helt underbart så det finns inte.
Puss!


Vila mig vid, tid.
Som en rustning klär sig minuter inför sin timme,
Månen mot sin sol,
Dag samman vid sin natt.

Bland trädstammar betar Rådjuren nära älvorna,
Hör hur mossan mjuknar steg.

Hos mig vilar sömn mot vältvättade sängvar.
Endast andetagen vandrar sitt,

Stilla, stilla.

2019

Jösses..ja jösses vad tiden går! Typ skriver någon bloggar längre?
Hänt som haver under denna tid är att jag blitt mormor,
Den sessan är 2 nu 🙉 och bor i Frankrike numer.
Själv skriver jag mest på insta #yrresord.
Var väl inte så taggad idag men nu är båten sjösatt och kanske det börjar gunga snart.

Mormor har cancer, inte så kul men hon kämpar på.
Vi har en ny hund och katt.
Och jag har blivit Mormor,
Vi hörs!

sol

ja, och sol sol sol, vilket är trevligt men usch så lite snö här är!
Dagarna vankar på som vanlig och inte så mycket finns att säga om det
Världsläget eller, ska man säga sverigeläget är lika uschligt det med och av någon anledning känner jag inte för att skriva ut stor bokstav på min modersland. Inte för vad Svea är utan för va hon nu måste stå ut med.

Står knappt ut med mig själv, trött och jämmerlig men det ska väl bli bättre med det kan jag tänka. P Västerbotten kommer på besök och ska direktsända från mitt köksbord, hur nu det ska gå. Han ville träffas på mitt favvocafe eller biblioteket om det var där jag satt och skrev men jag är ju knappt i stan så det fick bli hemmavid, hua, jag är så nervös!
Lägger upp en länk sedan om jag inte skäms för mycket!!

Puss och kram vi hörs.

ja, en dag till slinker förbi, det är ju så dagarna gör för det mesta.
man tror man har dom planerade och listade men innan man anar något har dom sprungit förbi.
Det gör ingenting. Vissa dagar håller sig inom med häfttejp och lim.
Dom har man kvar och de andra ja

de är bara flödet i livet.

Med dessa visord sätter jag ribban detta året. Kanske jag ska hålla koll på inloggningen som så oförhappandes misslyckades och lika förvånande helt plötsligt gick i lås.
man ska inte planera för mycket, livet gör lite som det vill, precis som en dator.
den har sig och går på, sinkar och slutar att gå.
det är ju tur att man är större än det, att man lever oavsett
så det ska jag göra nu och jag ska blogga...när datorn säger så haha
kram alla!