Läste Aftonbladet samt Expressen nu på morgonen. Rubriken "Tände på sin exfru" samt "kvinna mördad" mötte mina ögon. Det är inte ovanligt men ändå, hur många kvinnor i år har dött av mäns våld? Och, inte att förglömma, i allafall en man har dött av sin kvinnas våld.
Vad gör vi mot varandra?
Hur många fler kvinnor ska dö i år för sin näras hand, tål att tänkas på. Hur blev det så här?
Att min hönsmamma blivit av med 4 kycklingar för att hon envist vägrar gå in i hönsgården är lika trist, ja inte i den stora massan men för min familj. I morse tog Duvhöken ännu en och en ligger skadad och inväntar det bistra slutet på min son sovrum.
Hur ska dessa barnen "omhändertagits av de Sociala myndigheterna" klara av att bli hela när pappa dödat mamma, hur?
Vi måste ta tag i att se efter varandra, om någon misshandlats, de som blir hårt verbalt ansatta kanske får en örfil med? De som går in i dörrarna, de barn som är tysta och ledsna. Vågar vi ingripa innan det är försent?
Något att tänka på i dag alltså.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15184549.ab
http://www.expressen.se/nyheter/man-misstanks-ha-tant-eld-pa-kvinna/
Ringad.
För det som ryms och
det som lämnas utanför
för ljuset och kaskaderna av skuggor och
för
små rötter som ännu
sitter fast
jag säger inget om att stå sitt kast
bara våga, gör du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar