jomenvisst serru två flugor på en smäll är det ju nästan och vackert så det förslår.
Nje vi skanar den vackra vita snön och möjligtvis förundras över stormens icke vardande (trots att jag undrade om huset skulle hålla kring ett inatt) för det enda som blåste ner var
1. vår lilla väggfasadflagga
2. grannens postlåda och soptunna (våran va så full, kan ha varit räddningen)
3. tredje grannes skottkärra.
Inte ett träd som förra blåsvädrets 7 styckna över vägen å då vare int ens en klass ett varning.
Jomen så att lucia vare då. Tyckte att julkalenderns va så fin och finast var ju min 6 årings luciafirande.
Lagomt kallt (det va utomhus) lagomt många sånger (fast jag frös ändå nästan ihjäl)
gossen skötte sig utmärkt och när jag grinat en skvätt och förundrats över att de gjorde teckenspråk till låtarna kunde jag ju inte låta bli att fråga om det var någon hörselskadad jag missat i klassen.
Nä, svara gossen det finns det inte, vi ville bara visa att vi kunde!
Jodu vackert och rörande så att det förslår.
Själv har jag fortsatt mitt utstädande av skafferi och är i skrivandes stund utslut och skiter i skafferiet till i morgon (bildlikt talat alltså..)
Råttfällan har flyttat till under sopskåpet, så det så.
Kram alla, ha rn fortsatt fin Fredag oh krama varandra innan ni går till sängs. Det är mysigt.
Vill som om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar