Gahh!!

Det märks att allting knakar och växer för man har verkligen inte tid till att blogga, fast nu har jag ju vart sjuk igen så jag borde ju kunnat slita mig från facebooks vanebildande spel några sekunder kan man tycka därav min frustration. Vanebildande, det är det vad det är och jag tycker inte om det så nu gjorde jag det. (peppar mig själv)

Nä riktigt så illa är det inte, har bara vart riktigt slut faktiskt, går runt i trädgården och ser på allt som måste göras och vet att jag inte kan göra det för jag måste ju ta det lugnt så det inte går som förra gången men det kliar i fingrarna kan jag säga.

Slut har det vart på skrivandet ett tag, ja ialla fall i mina ögon mätt men plitade ner några rader när jag pratade med dottern på skype så här kommer dom tillsammans med en önskan till er om att ni ska ha en trevlig helg. Det ska jag ha!


vandrad vid yta



vad har rört mig, vilken väg över hud
har böjen i min nacke ett spår
min handled doften av någons ord
som mitt inre når

har mina fötter minnet av färd
syns resan genom livet i min hand
vill någon känna en minne från
ett korn av min levnads strand

Bli inte rädd för mina ärr på min kropp
välj att se mig som jag är
det är bara livets gång
dess sånger som huden bär.

blunda och andas ,
våga röra mig
låt din kropp bli min resa
inte från
utan till dig

Öga mot öga, hand emot hand
så nära så tätt själ till sinne
och låt våran kärlek ristas in
över hud i två hjärtan som minne.