Vi hade (har) vedspis, vi fixade (fixar) vår egen ved. Vi spang i skogen, ofta och vi hade mjölkkossa, fiurliga paket till Julgranen. Jag hade lust och insperation för att fixa och trixa. Jag var ung då.
Då, innan och nu kan en hel dag gå och jag fryser hellre än att hämta ved. Barnkalaspaketen slås inte in. Alls.
Jag tänker att om man kisar så syns det inte att gardinerna är ostrykna. De gånger jag lyckas med någonting dokumenterar jag det stort för att ha nåt att se på när jag alls inte kan.
Jag älskar underbara Clara, hennes utryck "tillräckligt rent" borde få nobelpris.
En gång var jag som hon. Och jag älskade det.
Någongång ska jag väl få bli det när benen sprungit i kapp med hjärnan tills dess får jag läsa och njuta av hennes alster.
Reklam? Nej, stolthet. Stolthet för de många kvinnor i Västerbotten som är som hon, för de är många.
Grannarna tex, bara en sådan sak.
Här är länken till http://www.underbaraclaras.com/
Läs å njut!
tr%C3%B6tt+tant.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar