Vad gör väl det att det är kallt om fingrarna lite när man kan kasta snöbollar, få varm choklad och värma fötterna vi en sprakande eld?
Jo, jag vet.
Jag är vuxen med blåa fingrar och blåa tår och jag har ju den vetskapen att allt blir en brun geggig sörja som dras in över golven å kläderna blir blöta och den sura doften av fuktiga unkna skon som lägger sig som en dimbank i hallen.
Men ändå lixom, att få vara fem och tycka att den första snön är alldeles underbar, det vore något, åtminstone lite!
Har gett mig den på att spela innebandy, från det ena till det andra, undrar just hur det ska gå? Kan ju inte bli annat än roligt ..hoppas jag.. haha.
Nåväl, ha en fin "den första snön" dagen som är idag hos oss. Det unnar jag dig.
Jag ser det snöar, jag ser det snöar /ur liv.
Hur det lägger sig, det vita
som förlåtelse vävd över hela kroppen
ljusnande blickfång släpper mörkret
fångar det där barnsliga som bubblar upp
i ett skratt ur förtorkad strupe
yrblåst och håret slår ut i vinden
jag har vart knoppad
men brister ut nu, idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar